Monthly Archives: oktober 2018

IBS – Irritable Bowel Syndrome

Tarmsjukdomen IBS är en förkortning för Irritable Bowel Syndrome och betecknar olika typer av besvär som rör mag-tarmkanalen, exempelvis magont, gaser och diarré. Varför sjukdomen uppstår är fortfarande oklart, och något botemedel finns tyvärr inte ännu. Däremot kan symtomen lindras med probiotika.

Symtom vid IBS
Sjukdomen IBS, även kallad irritabel tarm, karaktäriseras av smärtor i magen, kramper, gaser, uppblåsthet, rapning, diarré eller förstoppning.

Irritable Bowel Syndrome delas normalt in i undergrupperna förstoppnings-IBS, diarré-IBS och blandad IBS, beroende på vilket symtom som överväger.

Tillståndet har tidigare kallats för kolit, mukös kolit, spastisk kolon, nervös kolon och spastisk tarm. Nuvarande benämning är tänkt att återspegla att sjukdomen både har fysiska och psykiska orsaker och alltså inte är något som den sjuke hittat på.

Orsaker till IBS
Undersökningar visar att omkring 15–20 procent av den vuxna befolkningen i Sverige lider av Irritable Bowel Syndrome. Sjukdomen är tre gånger vanligare hos kvinnor än hos män och debuterar oftast i 30–40-årsåldern.

Orsaken till sjukdomen är fortfarande okänd, men diagnosen förknippas ofta med en obalans i bakteriefloran. Pågående studier vid Köpenhamns Universitetssjukhus visar att IBS-patienter har svårt att processa vissa typer av fibrer, kolhydrater och sockeralkoholer – så kallade polyoler – i tjocktarmen.

Ofta förknippas IBS med intag av skräpmat, men de nya studierna visar att även vissa typer av grönsaker, till exempel broccoli, sparris, majs och bönor, och frukter som äpplen och bananer kan orsaka problem.

Mycket tyder på att sjukdomen förvärras av stress, liksom av oregelbundna mat- och toalettvanor.

Behandling vid IBS
Idag finns inga läkemedel som botar sjukdomen, däremot ett flertal som lindrar. Studier visar till exempel att probiotika som innehåller mjölksyrabakterier minskar IBS-relaterade symtom som buksmärta, uppblåsthet, rapning, gaser, diarré och förstoppning.

Det beror på att de mjölksyrabakterier som kallas bifodobakterier och som även finns naturligt i tjocktarmen hjälper till vid jäsningen av fibrer och kolhydrater. Bakterierna omvandlar dessa näringsämnen till så kallade kortkedjiga fettsyror som har förmågan att stimulera tarmrörelser och underlätta matsmältningen.

En klinisk studie som utfördes under 2011 visar också att vuxna patienter med kronisk Irritable Bowel Syndrome blev avsevärt bättre efter att ha behandlats i två månader med probiotika baserat på olika arter av mjölksyrabakterier.

Att tänka på när du har Irritable Bowel Syndrome

  • Ät rätt. Undvik den mat som utlöser symtomen. Det kan vara mat som innehåller mycket fibrer, kolhydrater eller sockeralkoholer, men även olika typer av grönsaker och frukter som är svårsmälta.
  • Gå på toaletten. Regelbundna toalettbesök brukar göra att du mår bättre.
  • Motionera. Rörelse kan hjälpa mot symtomen.

Turistdiarré – Matförgiftning

De flesta som vågat sig bortom de vanligaste charterresmålen vet nog hur det känns att drabbas av turistdiarré – det vill säga matförgiftning. Boven i dramat är ofta en smitta som sprids via vatten eller mat som inte är ordentligt tillagad. För att slippa få resan förstörd kan du ta probiotika i förebyggande syfte.

Symtom vid turistdiarré
Turistdiarré, eller matförgiftning, är beteckningen för alla besvär med magen som kan uppstå under resor i länder med dålig vattenkvalitet. Förutom diarré är vanliga symtom magont, illamående, kräkningar och feber.

Orsaker till turistdiarré
Turistdiarré, eller matförgiftning beror oftast på att du ätit mat eller druckit vatten som förorenats. Vanligtvis är det bakterier, till exempel Salmonella, Shigella eller E. coli, som är ligger bakom föroreningen. Hos spädbarn är det däremot många gånger virus som orsakar matförgiftning.

Normalt tar det mellan ett halvt och två dygn från det att du smittats till sjukdomen bryter ut och på tre, fyra dagar är det värsta över.

Behandling vid och förebyggande av turistdiarré
Turistdiarré är vanligtvis inte ett allvarligt tillstånd och det går normalt över av sig själv. Dock kan svår matförgiftning leda till uttorkning, försämrad förmåga att ta upp näringsämnen och förstörd mikroflora. För att slippa drabbas kan du ha nytta av att behandla dig med probiotika i förebyggande syfte.

För att förhindra eller lindra turistdiarré rekommenderas ett intag av ett probiotikum som innehåller den typ mjölsyrebakterier som heter Lactobacillus acidophilus, i kombination med värmebehandlade mjölksyrebakterier.

Lactobacillus acidophilus har visat sig hjälpa till att förstärka tarmslemhinnans barriärfunktion, och de värmebehandlade mjölksyrebakterierna stimulerar kroppens immunförsvar. På så vis förhindrar den skadliga bakterier och virus att komma in i blodomloppet där de orsakar infektioner. Mjölksyrebakterierna producerar dessutom organiska syror och antimikrobiella föreningar som minskar risken för infektioner orsakade av mat och vatten som förorenats.

Den här typen av probiotikum bör du ta 5–7 dagar innan du ska ut och resa och sedan fortsätta under hela bortavaron. Behandlingen fungerar inte som en hundraprocentig garanti mot turistdiarré, men reducerar åtminstone både risken för och problemen kring sjukdomen kraftigt.

För snabb lindring av diarré rekommenderas värmebehandlade probiotiska bakteriekulturer som har förmågan att snabbt aktivera kroppens immunsystem. Just kombinationen av flera olika värmebehandlade bakteriekulturer hjälper till att avgifta tarmarna och gör det möjligt för hälsosamma bakterier att återställa mikrofloran i tarmarna. Effekten brukar märkas redan efter 3–5 timmar.

Att tänka på när du har turistdiarré

  • Drick vätska. Du förlorar mycket vätska när du har diarré, i synnerhet om du är i ett klimat där det är varmt och du dessutom har feber. Därför måste du se till att dricka vatten eller te så ofta du kan, men bara lite åt gången. Hoppa däremot över söta drycker, eftersom de ofta ger ännu mer diarré.

Antibiotikabehandling

Antibiotika är samlingsnamnet för läkemedel som baseras på ämnen som bakterier eller svampar naturligt bildar. Finessen med antibiotika är att det dödar de bakterier som orsakat en infektion i kroppen. Baksidan är en rad oönskade biverkningar – exempelvis diarré. Med probiotika kan du både minska risken för att en infektion som leder till diarré uppstår och dämpa redan uppkomna besvär.

Symtom vid antibiotikabehandling
Antibiotika, eller penicillin som det kallas i dagligt tal, kan ge biverkningar i form av magbesvär med diarré, det vill säga lös eller vattning avföring. Även illamående, kräkningar och magknip kan förekomma.

Orsaker till diarré utlöst av antibiotika
Antibiotika har förmågan att döda skadliga bakterier, men har samtidigt även ihjäl de nyttiga bakterierna i tarm och slemhinnor. När dessa goda magbakterier slås ut kan bakterier och svampar som framkallar sjukdom lätt få fäste och infektera matsmältningssystemet eller orsaka diarré.

En av de vanligaste orsakerna till antibiotikautlöst diarré är en bakterieinfektion. Ibland är det dock oklart exakt vad som ger upphov till reaktionen ifråga, möjligen kan det bero på de generella förändringarna i tarmfloran som antibiotikan skapar.

Behandling vid och förebyggande av diarré utlöst av antibiotika
Analyser tyder på att det är möjligt att minska risken för att drabbas av tarminfektion och diarré om du fyller på magens naturliga bakterieflora både under och efter antibiotikabehandling med ett probiotikum som innehåller mjölksyrabakterier och jästbakterier.

En av de mjölksyrabakterier som hör till gruppen probiotiska organismer, Lactobacillus rhamnosus, har använts i hundratals studier och gett goda resultat när det gäller att hämma de infektioner som orsakar diarré i samband med antibiotikakurer. Studier visar också att probiotika kan minska diarréns varaktighet.

Den jäststam som räknas till de probiotiska organismerna, Saccharomyces boulardii, upptäcktes 1923 av den franske vetenskapsmannen Henri Boulard. Han observerade att befolkningen i Sydostasien tuggande på skal från frukterna litchi och mangostan när de ville lindra kolera- och diarrésymtom och isolerade då jästen för att undersöka dess effekter vidare.

Idag vet man att jästbakterierna i stammen har antimikrobiella och antitoxiska effekter, vilket innebär att de hindrar smittämnen att fästa vid tarmcellerna. Bland flera andra positiva effekter skyddar de också tarmslemhinnan från att inflammeras.

Vitamin B2 (riboflavin) är ett bra komplement till probiotika under antibiotikabehandling, eftersom det bidrar till att bevara tarmfloran normal.

För att förhindra diarré under eller efter en antibiotikakur ska du ta probiotikum 2–3 timmar efter att du tagit antibiotikan. Om preparaten tas samtidigt kommer antibiotikan att döda probiotikan.

Att tänka på vid antibiotikabehandling när du är sjuk

  • Drick vätska. Du förlorar mycket vätska när du har diarré. Därför måste du se till att dricka så ofta du kan, men bara lite åt gången.

Diarré – Lös i Magen

Magsjuka med akut diarré, kräkningar och magont dyker ofta upp väldigt hastigt. Lyckligtvis går det också över inom ett par dagar, även om du kan känna dig matt och hängig ytterligare en tid. Genom att behandla med probiotika kan du skynda på ditt tillfrisknande, eftersom mjölksyrabakterierna i produkten hjälper till att aktivera ditt immunsystem.

Symtom vid diarré Lactocare
Akut diarré kallas också för magsjuka eller maginfluensa. De vanligaste symptomen är häftig lös avföring, illamående, kräkningar, magont, feber och muskelvärk.

Orsaker till akut diarré
Sjukdomstillståndet orsakas vanligtvis av en virusinfektion, men kan även bero på en bakterie- eller parasitinfektion. Infektionen skapar en obalans i tarmens naturliga bakterieflora och påverkar slemhinnorna så att mer vätska än vanligt bildas, samtidigt som tarmarnas förmåga att absorbera vätska försämras. Detta leder till täta tömningar av lös eller vattning avföring, det vill säga diarré.

Du kan även bli lös i magen med diarré när du behandlas med läkemedel som antibiotika eller steroider, om du lider av tarmsjukdomen IBS, är laktosintolerant eller har rubbad bakterieflora i tunntarmen – så kallad bakteriell överväxt.

Behandling vid akut diarré orsakad av virus
En vanlig behandling vid akut diarré är läkemedel som innehåller loperamid, vars fördel är att det verkar snabbt och stoppar upp de täta tömningarna. Nackdelen är dock en rad oönskade bieffekter, exempelvis illamående, förstoppning, gaser i magen, huvudvärk och yrsel.

Studier visar att behandling med probiotika som innehåller värmebehandlade mjölksyrebakterier däremot inte ger några negativa biverkningar. Dessutom går tillfrisknandet lika fort som vid användning av loperamid. Probiotikans positiva inverkan beror på att den snabbt aktiverar immunsystemet. Effekten märks redan efter 3–5 timmar.

Den mest effektiva behandlingen mot lös avföring är probiotika som innehåller både värmebehandlade mjölksyrebakterier och jästbakterier. Jästbakterierna hjälper nämligen till att bevara tarmfloran frisk. Dessutom ser de till att öka produktionen av antikroppar och minska utsöndringen av natrium, vilket i sin tur gör att en mindre andel vatten lämnar tarmcellerna.

Diarré leder ofta till uttorkning, vilket stör kroppens balans av de salter som är livsviktiga för cellernas och organens funktion. Ett tillskott av magnesium vid akut diarré bidrar till att återställa denna balans.

Behandling vid akut diarré orsakad av bakterier
Även vid diarré som orsakats av en bakterieinfektion, till exempel Salmonella eller E. coli, kan probiotika lindra besvären. Probiotika innehåller mjölksyrabakterier som bland annat producerar mjölksyra när kolhydrater jäser i magen. Och fördelen med mjölksyran är att den hindrar tillväxten av de ovälkomna bakterierna. Vissa av de probiotiska bakterierna producerar dessutom naturligt antimikrobiella ämnen som dödar eller inaktiverar bakterierna.

Det kan dock ta 8–16 timmar innan du får full effekt av probiotikan.

Att tänka på när du är lös i magen

  • Drick vätska. Du förlorar mycket vätska när du har diarré. Därför måste du se till att dricka så ofta du kan, men bara lite åt gången.
  • Tvätta händerna. Eftersom magsjuka kan smitta är det viktigt att du tvättar händerna med flytande tvål när du varit på toaletten. Använd en egen handduk.
    Stanna hemma. Gå inte till jobbet när du är magsjuk. Och stanna gärna hemma en extra dag för att undvika att smitta andra.