Monthly Archives: september 2019

Naturläkemedel

Begreppet naturläkemedel infördes i Sverige 1993. För dessa krävs en god tillverkningskvalitet och säkerhet. Dessutom skall det finnas undersökningar eller dokumentation som stöder att naturläkemedlet har avsedd effekt.

Naturläkemedel är läkemedel vars verksamma beståndsdelar har ett naturligt ursprung, det vill säga utgörs av en växt- eller djurdel, bakteriekultur, mineral, salt eller saltlösning samt har godkänts av Läkemedelsverket. Samtliga naturläkemedel ska vara avsedda för behandling av lindrigare sjukdomar, som inte kräver läkarvård. Beståndsdelarna får inte vara alltför bearbetade.

Jämfört med frilistade naturmedel ställs högre krav på tillverkningskvalitet och säkerhet. Det ska också finnas dokumentation på vilken effekt preparatet har. Däremot behöver man inte genomföra de tester som krävs för ett läkemedel, utan kan grunda sig på tidigare kända resultat från traditionell användning av medicinalväxter.

Naturläkemedel är receptfria och avsedda för egenvård vilket innebär att de skall användas vid enklare besvär som inte kräver läkarbehandling. Både krav på den aktiva beståndsdelen och på lämpligheten för egenvård måste enligt lag uppfyllas för ett godkännande som naturläkemedel.

Tidigare fanns s.k. naturmedel som endast bedömdes med avseende på säkerheten vid normal användning. Tillverkarna av de naturmedel som fanns på marknaden 1993 kunde ansöka hos Läkemedelsverket om godkännande som naturläkemedel. I avvaktan på godkännande fick de fortsätta att försäljas som naturmedel och fortfarande finns det ett antal så kallade frilistade naturmedel på marknaden.

Traditionella Växtbaserade Läkemedel
Den 1 maj 2006 kom ett EU-direktiv om så kallade “traditionella växtbaserade läkemedel” att införlivas i svensk lagstiftning. Med denna lagstiftning skapades alltså en ny kategori läkemedel.

Den nya lagstiftningen berör inte naturläkemedel som inte är växtbaserade, dvs produkter som innehåller tex salter, bakteriekultur eller fiskolja.

Idag godkända naturläkemedel som innehåller växtmaterial kommer inom några år att överföras till att vara antingen traditionella växtbaserade läkemedel eller vanliga läkemedel. Skillnaden mellan dessa två läkemedelskategorier är främst den effekt- och säkerhetsdokumentation som ligger till grund för godkännandet.

Risk För Biverkningar Med Kosttillskott?

Finns det risker med att använda hälsokostpreparat? Vanligen inte, under förutsättning att doseringen följs. Se också kostråd för gravida och ammande! Vissa preparat har emellertid visat sig kunna ge upphov till negativa hälsoeffekter. För andra preparat är underlaget för bedömning bristfälligt.

De beprövade “kosttillskotten” utgör knappast någon hälsorisk vid vedertagen dosering. För essentiella vitaminer och mineraler finns Nordiska näringsrekommendationer. Däremot är det näringsmässiga behovet av extra tillskott till dieten sällan vetenskapligt bevisat. Det är också viktigt att komma ihåg att även livsnödvändiga vitaminer och mineraler kan överdoseras. För vissa ämnen är det en liten marginal mellan vad som är optimalt för kroppen och vad som kan leda till negativa effekter. Exempel på detta är vitamin A. Det har på senare tid har publicerats studier som tyder på att ett något förhöjt intag av vitamin A kan bidra till benskörhet.

Det finns också nya, oprövade produkter som är baserade på olika typer av näringsämnen. I dessa har man koncentrerat näringsämnen som normalt finns i låga halter i livsmedel. Ibland kan det vara fråga om nya, hittills oprövade, kemiska former av olika ämnen. Exempel på sådana produkter är fria aminosyror, fettsyror eller kroppsegna substanser som coenzym. Den koncentrerade kemiska formen, och användning under lång tid- som det ofta blir när produkter tas i förebyggande eller stärkande syfte – medför att man kan utsättas för mycket höga halter av ämnet ifråga. Detta ökar naturligtvis risken för biverkningar.

En speciell produktgrupp utgörs av prestationshöjande produkter. Dessa marknadsförs som nödvändiga tillskott, framför allt till utövare av kraftsporter. Det finns dock sällan dokumentation avseende effekter och biverkningar.

Andra exempel på preparat är sådana som innehåller “nya” spårämnen som germanium och vanadin. Det är väl känt att bl a att germaniumprodukter, som tidigare funnits till försäljning, kan ge upphov till toxiska effekter.

Vissa produkter kan innehålla olika örter för vilka det inte finns tillräckligt med dokumentation vad gäller eventuella biverkningar.

Produkter med högt jodinnehåll bör konsumeras med försiktighet såväl av personer som har struma eller någon form av sköldkörtelrubbning som av gravida och ammande. Även för friska personer kan överdriven konsumtion av t.ex. algpreparat i sällsynta fall leda till rubbningar av sköldkörtelns funktion. Alla algprodukter bör ha deklarerad jodhalt.

Sammanfattningsvis kan den stora merparten av hälsokostpreparat (i rekommenderade doseringar) på den svenska marknaden konsumeras utan risk av friska vuxna personer. Liksom när det gäller användning av läkemedel det dock viktigt att påpeka att inte heller hälsokostprodukter skall överdoseras.

Det är bra att vara försiktig med nya preparat som marknadsförs med påståenden om mirakulösa effekter.

Tilläggas bör att barn, gravida och ammande kvinnor i dessa sammanhang kan vara extra känsliga och därför bör iaktta försiktighet.

Naturläkemedel och kosttillskott

Det är inte ovanligt att begreppen naturläkemedel och kosttillskott blandas ihop.

Naturläkemedel hanteras av Läkemedelsverket, medan kosttillskott är livsmedel och därmed ingår i Livsmedelsverkets ansvarsområde.

Kosttillskott är livsmedel som är avsedda att komplettera en normal kost. De innehåller vitaminer eller mineralämnen eller andra ämnen med näringsmässig verkan. De säljs exempelvis i form av kapslar och tabletter. Kosttillskott omfattas av samma generella lagstiftning som gäller för livsmedel i övrigt.

Det är inte tillåtet att marknadsföra kosttillskott med hjälp av medicinska påståenden, såsom “XX hjälper mot huvudvärk” eller “XX kan förebygga benskörhet”. Då klassas produkten som läkemedel eller naturläkemedel och måste först godkännas som sådant för att få säljas.

Kosttillskott – De Nya Reglerna
De svenska föreskrifterna om kosttillskott (LIVSFS 2003:9) trädde i kraft 1 augusti 2005. De är baserade på EG-direktiv (2002/46). Föreskrifterna innehåller bland annat en definition på kosttillskott, märkningsregler och förteckningar över tillåtna vitaminer och mineraler.

Syftet Med De Nya Reglerna
Syftet är att ge konsumenterna säkra produkter. Konsumentens val vid köp av kosttillskott underlättas också genom bättre märkning och handeln inom EU förenklas.

Säkrare Produkter
För vitaminer och mineraler anges i reglerna vilka substanser (exempelvis retinol och betakaroten för A-vitamin) som får användas vid tillverkning av kosttillskott.

Alltför höga doser av vitaminer och mineralämnen kan ge skadliga effekter. Säkra maximihalter för dessa i kosttillskott kommer att fastställas i ett senare skede. Minimihalter kommer också att fastställas så att konsumenten försäkras om att produkten verkligen innehåller tillräckliga mängder av vitaminer och mineralämnen.

Bättre Märkningsregler
Kosttillskotten ska bland annat märkas med:

  • ordet kosttillskott,
  • uppgift om vilket eller vilka ämnen som karakteriserar produkten,
    uppgift om lämplig daglig dos och mängden av karakteriserande ämne eller ämnen i dosen,
    en varning om att inte överskrida dagsdosen samt
  • information om att produkterna ska förvaras oåtkomligt för småbarn.
  • Enklare Handel
  • Direktivet gäller i alla EU-länder. Gemensamma regler gynnar den fria rörligheten för varor inom EU:s inre marknad.

Tillåtna Vitaminer & Mineraler
De vitamin- eller mineralämnen (enskilda substanser) som utvärderats och befunnits lämpliga för användning i kosttillskott finns med i förteckningen över substanser som får användas vid framställningen.

Även andra enskilda substanser av vitaminer/mineraler får under en övergångstid till och med 31 december 2009 användas under förutsättning att de fanns i produkter som såldes inom EU den 12 juli 2002 och att dokumentation skickats in till kommissionen före den 12 juli 2005 för utvärdering av EFSA (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet).

Tillsvidare kommer alla de substanser för vilka dokumentation skickats in till kommissionen att få säljas i Sverige. Andra EU-länder har dock rätt att förbjuda eller begränsa dem nationellt.

För övriga substanser i kosttillskott, exempelvis aminosyror, essentiella fettsyror, fibrer och växt- och örtkoncentrat, kommer nationella regler att gälla fortsättningsvis, eller fram till dess att särskilda bestämmelser beslutats även för dessa substanser.

Det betyder att i stort sett alla produkter som i dag finns på marknaden kommer att finnas kvar. Tillverkaren har ett generellt ansvar för att garantera produkternas säkerhet.

Är naturlig kosmetika alltid hälsosam?

Det är förståeligt att människor har en önskan att se vackra ut, men önskan att vara frisk och hälsosam borde vara starkare. Genom att använda naturlig kosmetika kan man undvika konstgjorda farliga substanser, men långt ifrån alla naturliga substanser är hälsosamma. Så länge du använder kosmetika på ett ansvarsfullt sätt och alltid läser innehållsförteckningen så försäkrar du dig om att din kropp håller sig frisk.

Lite historia

Kosmetika är olika substanser som tagits fram för att framhäva ett vackert yttre och dölja det som är mindre smickrande hos användaren. Och det är inte fråga om något modernt påhitt. Arkeologer tror att människan redan för 100 000 år sedan använde kosmetika som utvanns ur samma material som de gjorde grottmålningar av.

Tyvärr är det ovanligt att hälsa går före skönhet när det gäller valet av ingredienser till kosmetika. Det har resulterat i att många farliga ämnen, som bly och kvicksilver, har hamnat i kosmetika under åren, vilket kan vara direkt livshotande.

En viktig punkt i kosmetikans historia kom, i och med den industriella revolutionen i slutet av 1800-talet. Kosmetika blev då billigt och tillgängligt för alla, vilket gjorde att tillverkarna av kosmetika började göra riktiga vinster. Istället för att rikta in sig på den rikaste köparen, kunde tillverkarna nu marknadsföra kosmetika för den breda massan och alltså tjäna mer.

Det i sin tur ledde till att nya typer av kosmetika introducerades på marknaden. Mer pengar investerades i kosmetikaföretagen och marknadsföringen blev intensivare när tillverkarna försökte övertyga allmänheten om hur mycket vackrare de skulle se ut med hjälp av deras produkter. För att kunna konkurrera med andra företag började tillverkarna använda sig av billiga material som ofta också visade sig vara mycket farliga.

Även idag hittar man giftiga kemikalier i kosmetika, som till exempel parabener, ftalater och olika färgämnen. Jämför detta med naturlig kosmetika, som inte innehåller någon av dessa kemikalier…

Vad innebär ”naturligt”?

Ordet ”naturlig” kommer ursprungligen från latin och beskriver något som existerar i naturen. Tyvärr har ordet även gett upphov till andra så kallade ”naturliga” metoder som lurar folk att tro att det de ger till sig själva och sina nära och kära är bra för deras hälsa.

Naturlig kosmetika görs med hjälp av teknologi som används av små kosmetikaföretag. De större företagen däremot, övergav den typen av teknologi på grund av den stora kostnaden. Hemgjord kosmetika kan i allra högsta grad kallas naturlig, eftersom den oftast innehåller ätbara produkter eller andra färskvaror.

Är naturligt automatiskt hälsosamt?

Den största fördelen med naturlig kosmetika är att den inte innehåller farliga artificiella ingredienser. Däremot är det inte omöjligt att den innehåller naturliga ingredienser som anses farliga, eftersom de växter och det djurmaterial som används kan innehålla giftsubstanser.

Naturlig kosmetika innehåller heller inga konserveringsmedel som stoppar tillväxten av de bakterier som kan orsaka hudinfektioner.

Så bara för att en produkt är naturlig behöver det inte betyda att den är hälsosam! Tänk på flugsvamp – naturlig, men absolut inte hälsosam.

Det bästa är att kompromissa

Även om skönhetsindustrin använder skadliga ingredienser så kan de vara mindre skadliga än sina ”naturliga” föregångare. Dessutom får man inte glömma att syntetiska kemikalier kan åstadkomma underverk som naturliga ingredienser inte lyckas med.

Innan du börjar använda någon typ av smink bör du fråga dig själv om det verkligen är nödvändigt. Alla kosmetikaföretag är vinstdrivande och de gör allt för att övertyga dig om att du behöver just deras kosmetika för att vara vacker.

Ta reda på var, och av vilka ingredienser, kosmetikan är tillverkad innan du börjar använda den. Titta efter giftiga kemikalier i innehållsförteckningen, oavsett om kosmetikan är naturlig eller inte. En del växter är giftiga, och en del kan framkalla allergier. Vissa ingredienser kan till och med bli giftiga när de kommer i direkt kontakt med solljus. Naturlig kosmetika som är gammal eller av ett okänt märke kan vara precis lika farlig som annan kosmetika.