Risk För Biverkningar Med Kosttillskott?

Finns det risker med att använda hälsokostpreparat? Vanligen inte, under förutsättning att doseringen följs. Se också kostråd för gravida och ammande! Vissa preparat har emellertid visat sig kunna ge upphov till negativa hälsoeffekter. För andra preparat är underlaget för bedömning bristfälligt.

De beprövade “kosttillskotten” utgör knappast någon hälsorisk vid vedertagen dosering. För essentiella vitaminer och mineraler finns Nordiska näringsrekommendationer. Däremot är det näringsmässiga behovet av extra tillskott till dieten sällan vetenskapligt bevisat. Det är också viktigt att komma ihåg att även livsnödvändiga vitaminer och mineraler kan överdoseras. För vissa ämnen är det en liten marginal mellan vad som är optimalt för kroppen och vad som kan leda till negativa effekter. Exempel på detta är vitamin A. Det har på senare tid har publicerats studier som tyder på att ett något förhöjt intag av vitamin A kan bidra till benskörhet.

Det finns också nya, oprövade produkter som är baserade på olika typer av näringsämnen. I dessa har man koncentrerat näringsämnen som normalt finns i låga halter i livsmedel. Ibland kan det vara fråga om nya, hittills oprövade, kemiska former av olika ämnen. Exempel på sådana produkter är fria aminosyror, fettsyror eller kroppsegna substanser som coenzym. Den koncentrerade kemiska formen, och användning under lång tid- som det ofta blir när produkter tas i förebyggande eller stärkande syfte – medför att man kan utsättas för mycket höga halter av ämnet ifråga. Detta ökar naturligtvis risken för biverkningar.

En speciell produktgrupp utgörs av prestationshöjande produkter. Dessa marknadsförs som nödvändiga tillskott, framför allt till utövare av kraftsporter. Det finns dock sällan dokumentation avseende effekter och biverkningar.

Andra exempel på preparat är sådana som innehåller “nya” spårämnen som germanium och vanadin. Det är väl känt att bl a att germaniumprodukter, som tidigare funnits till försäljning, kan ge upphov till toxiska effekter.

Vissa produkter kan innehålla olika örter för vilka det inte finns tillräckligt med dokumentation vad gäller eventuella biverkningar.

Produkter med högt jodinnehåll bör konsumeras med försiktighet såväl av personer som har struma eller någon form av sköldkörtelrubbning som av gravida och ammande. Även för friska personer kan överdriven konsumtion av t.ex. algpreparat i sällsynta fall leda till rubbningar av sköldkörtelns funktion. Alla algprodukter bör ha deklarerad jodhalt.

Sammanfattningsvis kan den stora merparten av hälsokostpreparat (i rekommenderade doseringar) på den svenska marknaden konsumeras utan risk av friska vuxna personer. Liksom när det gäller användning av läkemedel det dock viktigt att påpeka att inte heller hälsokostprodukter skall överdoseras.

Det är bra att vara försiktig med nya preparat som marknadsförs med påståenden om mirakulösa effekter.

Tilläggas bör att barn, gravida och ammande kvinnor i dessa sammanhang kan vara extra känsliga och därför bör iaktta försiktighet.